Dokumentär

Såg en dokumentär på 2:an idag som handlade om kvinnor som förlorat sina män i olyckor eller sjukdom. Den var så hemsk! Jag grät nästan hela tiden. Det är nyttigt att se sånt för att man förstår verkligen att man måste ta vara på varandra för man vet ju aldrig om dagarna är räknade. Efter programmet satt jag och kramade John-John länge. Jag är så tacksam att jag har honom.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0